M I X I A

Det är som en stor tung klump i bröstet som inte vill släppa alls.
Den ger en stark känsla av obehag.
Oron stiger och jag blir på dåligt humör men kan inte sätta fingret på vad det är.
Jag städar,plockar och donar men det hjälper inte denna gång...jag får det inte att försvinna.

Gråtten är nära hela tiden...men det finns inga tårar.
Ilskan ligger tung i bröstet i väntan på att få explodera.
Känslan får mig att minas sååå mycket hämska saker i mitt liv.

UTNYTJAD!

VÄRDELÖS!

OÄLSKAD!

HATAD!

ÄKLIG!

Det är så många ord som snurrar i mitt huvud.
Frågor! Jag har så mycket frågor.
Kan man inte älska mig?
Jag försöker vända orden till det bra...jag är värdefull,älskad och stark...men det är tungt nu.

Varför???

Jag blir straffad dagligen för det helvete jag gått igenom i mitt liv!

Men FAN nu ska skiten bort!!!
Låt smärtan komma.
Bara jag har dig här hos mig.
Bara jag kan ta din hand när jag behöver den.
Bara jag får känna känslan av att inte stå ensam ibland.

Alla mina nära.
NI är sååå värdefulla.

TACK.